KategoriÅsikter & debatt

DJ:s kritiserar Konstnärsnämndens covid-stöd i öppet brev – ”diskriminerade kulturutövare”

Nu går tolv av huvudstadens dj:s ut med ett öppet brev med kritik riktat till konstnärsnämndens direktör Anna Söderbäck. Det handlar om Krisstipendium 3 som är tänkt att ”stödja konstnärer med anledning av de ekonomiska konsekvenser som covid-19 medför”.

Nedan finner du det öppna brevet i sin helhet. Jag har även kontaktat Konstnärsnämnden för en kommentar eller reaktion, men i skrivande stund har ingen svarat.

Uppdatering 210521: Jag har fortfarande inte fått någon återkoppling från nämnden, men här kan du ta del av Konstnärsnämndens svar till SVT.


Till konstnärsnämndens direktör Anna Söderbäck och dem som detta berör:

Vi kontaktar er på grund av beslut som tagits kring krisstöd 3 under våren 2021. Vi talar för oss och en rad andra yrkesverksamma konstnärer inom musik/kultur- och nöjesbranschen. Vi vill vänligt men bestämt be er att ni omprövar i princip hela beslutet för alla involverade som blivit beviljade samt inte beviljade. Vi ska berätta varför.

Regeringen beslutade i början av året att Konstnärsnämnden ska utdela cirka 200 miljoner i krisstöd till yrkesverksamma konstnärer som drabbats ekonomiskt på grund av pandemin. I maj månad fattades beslutet om vilka som får ta del av detta stöd.

Totalt fördelades 359 044 400 kronor och på konstnärsnämndens hemsida står det att hela 86 procent av de som sökte fick sin ansökan beviljad.

Det är dock en övervägande del yrkesaktiva DJs (diskjockeys) som sökte utan att få beviljat stöd. Vår research visar på att DJs är överrepresenterade bland de som fått avslag och blir utan stöd. Det här får oss att undra kring Konstnärsnämndens kunskap och förståelse för diskjockeyns roll som kulturutövare.

Detta ledde till att vi tog en närmare titt på både kriterierna, själva ansökningsblanketten och resultaten (de offentliga listorna). Det vi såg bland kriterierna var följande:

  • Att man i sin konstnärliga yrkesverksamhet drabbats ekonomiskt på grund av Covid-19 pandemin.
  • Att man är bosatt och har sin konstnärliga yrkesverksamhet i Sverige.
  • Att man inte är studerande på mer än 50 procent under perioden januari-april 2021.
  • Att man inte är tillsvidareanställd på mer än 50 procent under perioden januari-april 2021.
  • Att man inte har skatteskulder eller avgifter att betala hos kronofogden.

Vi uppfyller dessa krav då vi flera av oss försörjer oss heltid som DJs. Många av oss hade minst 100-200 bokade framträdanden (eller andra typer av projekt inom musik och kultur) per år innan pandemin skedde. Vi jobbar ofta obekväma tider och i vad vi ser som ett serviceyrke inom kultur och scenkonst. Vi betalar skatt precis som alla andra. Men vi gör det också på grund av kärleken till kulturen och vår identifikation som kulturutövare.

Vår roll skiljer sig inte åt från musiker, orkestrar eller artister som framför musik inför publik, vi framför samtliga redan inspelad musik på nya innovativa sätt. Vi framträder med musik och skapar musikupplevelser på scen för en publik och håller igång nattlivet. DJs är en väsentlig del av landets ekonomiska infrastruktur för kulturlivet och besöksnäringen.

Om man tar en närmare titt på själva ansökningsblanketten hittar vi följande information:

  • I fältet delområde har man 4 kategorier att välja på: komponist, musiker, musiker/komponist, musikproducent/dirigent
  • I fältet instrument har man 36 kategorier att välja på (t.ex, bas, gitarr, piano, saxofon etc.)

Vad ska man välja om man är DJ och spelar musik med en ”controller”? Vad ska man välja om man är DJ och spelar musik med en vinylspelare eller CD-spelare. Konstnärsnämndens ansökningssystem saknar kategorier med en passande beskrivning för våra arbetsmetoder och förutsättningar. Detta är mycket problematiskt och sätter yrkesgruppen i ett utanförskap vad gäller stöd, samtidigt som vår snabba överslagsberäkning visar på att det endast i Stockholm finns över 500 stycken verksamma DJs.

Vissa av oss turnerar flitigt med flera av artisterna som man hittar på er offentliga lista över beviljade stöd. Vi medskapar offentliga musikevent, jobbar på teatrar, står på scen med artister under stora konserter, har workshops med barn och ungdomar, bokar nationella/internationella artister, listan är oändlig. Med andra ord; vi berikar kulturlivet i Sverige på många sätt.

En av oss som är med och skriver detta brev har blivit intervjuad för Eric Sjöströms nystartsrapport* som är en utredning kring nystart för Stockholms kulturliv. En viktig utredning som släpptes för några veckor sedan kring bland annat vad för insatser i framtiden som behövs för oss som jobbar med kultur för vår överlevnad. Där tas problematiken om att vi DJs faller mellan stolarna upp och att våra yrken inte har ett säkerhetsnät eller att vi har varit extremt begränsade i att kunna få stöd från staten på grund av en rad problematiska regler. Denna rapport har sannolikt påverkat att staten gav ytterligare 188 miljoner till Konstnärsnämnden för att kunna bevilja fler stöd. Men nu sitter vi här och får inte ens ta del av stödet på grunder som känns som efterkonstruktioner. Ni har svarat att det inte går att tolka hur yrkesverksam man varit i relation till andra när en av oss redovisat att vi jobbar 100% som DJs och att det även är utifrån detta arbete vi fått vår totala årsinkomst, den enda och huvudsakliga inkomsten. Eller att vi fått avslag för att vi inte redovisat egna musikverk/produktioner (som inte heller är ett krav för att uppfylla kriterierna) under kategorier, som för vårt yrke blir en total tolkningsfråga då kategorierna inte är anpassade för våra arbetsområden.

https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/kultur-och-stadsutveckling/nystartsrapport.pdf

Vi räknas som yrkesverksamma konstnärer inom vår bransch. Men på något sätt så har ni som är utanför branschen bestämt er för att inte inkludera oss. Vi, Sveriges DJs, uppfattar oss bli diskriminerade kulturutövare av Konstnärsnämnden.

Vi har även mottagit information att kategoriseringen av DJs varit ett problem internt hos er och beslutsfattare. Vi vill inte peka finger och säga att personer som fått stödet inte förtjänat det, däremot så vill vi att ni ska förstå att vi är fler som är i enormt behov av stödet. Kanske till och med i större behov än vissa andra som blivit beviljade. Personer som antingen har fasta jobb, miljonomsättningar i sina företag under rådande tid, personer som kan söka andra stöd. Detta är det enda stödet vi kan söka som enskilda konstnärer (med enskild firma som inte kunnat permittera oss som AB).

Hur kommer det sig att ni väljer att försumma vår yrkesgrupp? Er övergripande uppgift är att främja möjligheter för konstnärer att vidareutveckla sitt konstnärskap. Hur kommer det sig att ni anser att DJ inte är en konstnärlig yrkesverksam verksamhet?

Vi vill:

1) Att ni moderniserar era kategorier i delområden i ansökningsblanketten så att DJs förutsättningar och arbetsmetoder inkluderas i beskrivningarna.
2) Att det sker ett omtag för denna stödrunda där ni omdisponerar beviljade stöd så DJs innefattas i högre grad.

Gabriella Ekman
Jessica Wejhem
Alvaro Lavagno
Pontus Gustavsson
Rolf Kling
Patrick David
Monica Bergmark
Mike Yangstar
Michael Pietile
Jonas Tottmar
Jessica Lindberg
Tom Pyl

Läsarna: Här borde stans nya nattklubbar byggas

Nyligen skrev jag en krönika med fem platser i Stockholm där jag tycker att det borde byggas nattklubb. Efter artikeln har Allt om Stockholms läsares egna tips strömmat in, och i den här artikeln kan du ta del av några av de spännande förslagen.

Läs artikeln här!

Jag listar: Fem platser som skulle bli grymma klubbar

Jag har vandrat runt i stan och hittat fem byggnader och platser där jag tycker att det borde byggas nattklubb. Kolla in listan, och dela med dig av dina förslag i kommentarsfältet på Facebook eller via mejl till mats.wurnell@aos.se.

Kolla in listan här, på Allt om Stockholm.

Här blev det INTE nattklubb – trots förslag från partier och organisationer

Här är en liten lista med fyra platser i Stockholm som privatpersoner, politiska partier och organisationer föreslagit för nattklubbsverksamhet. Förslagen har varit mer eller mindre genomtänkta och/eller seriösa, men det är alltid kul med visioner och nya idéer.

  1. Nattklubb på Årsta Holmar (2010)
  2. Nattklubb under Uggleviksreservoaren i Lill-jansskogen (2016)
  3. Nattklubb i ”ödestationen” Karlberg (2018)
  4. Nattklubb i Liljeholmsbadet (2018)

Låt oss hoppas på ännu fler förslag framöver, och fler idéer som blir verklighet.

Uppskattar du detta innehåll? Stöd gärna bloggen med en donation via Swish till 0704189437 eller via Patreon. Följ mig även på FacebookInstagram och/eller Twitter.

Trendspaning: Så blir klubbåret 2019

Sponsrade nattklubbar, ett rök­förbud som irriterar och mer dans på stans restauranger. Jag listar nästa års trender i Stockholms klubbvärld.

Läs artikeln här, på Allt om Stockholm.

Uppskattar du detta innehåll? Stöd gärna bloggen med en donation via Swish till 0704189437 eller via Patreon. Följ mig även på FacebookInstagram och/eller Twitter.

De kämpar för att få festa dygnet runt

Stockholms underground-scen växer och lockar mängder av gäster, de som inte vill sluta dansa när de vanliga nattklubbarna stänger.
– Ge alla ställen dygnet runt-tillstånd, säger Linus Nyström, klubbarrangör.

Läs min artikel på Allt om Stockholm genom att klicka här!

Uppskattar du detta innehåll? Stöd gärna bloggen med en donation via Swish till 0704189437 eller via Patreon. Följ mig även på FacebookInstagram och/eller Twitter.

 

Regeringens förslag gällande danstillståndet: oförändrat för nattklubbar – lättnader för restauranger

Den 14 april 2016 beslutade en enig riksdag att det omdiskuterade danstillståndet ska skrotas. Beslutet lämnades sedan över till regeringen som i september 2017 tillsatte en utredning för att ”analysera vilka för- och nackdelar som finns med det nuvarande systemet” samt föreslå ”de författningsändringar som behövs för att ta bort tillståndskravet helt eller delvis”.

I juni i år (2018) blev utredningen  klar med slutsatsen och förslaget att ”dagens absoluta tillståndskrav ersätts med ett tillståndskrav som är beroende av vissa riskfaktorer”. Utredaren Pia Cedermarks förhoppning är att ”förslaget bör leda till att regelverket vinner större förståelse och acceptans” och att det ska leda till ”en förenkling och minskad byråkrati utan att göra avkall på ordning och säkerhet”.

Bland de riskfaktorer som nämns finns ”tillställningens natur, det förväntade
deltagarantalet, samt tiden och platsen för tillställningen”. Utredaren skriver även att ”vissa danstillställningar är typiskt sett av sådan karaktär att de bör fortsätta omfattas av tillståndskravet även när det ändrats från att vara absolut till att vara beroende av i vilken utsträckning tillställningarna kan medföra risker. Danstillställningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet och därmed jämförlig verksamhet är exempel på sådana”.

Gällande tillställning på offentlig plats skriver utredaren:

Vid anordnande av danstillställning på offentlig plats finns generellt en risk för ordningsstörningar. Dagens absoluta krav på tillstånd föreslås behållas oförändrat för sådana danstillställningar”.

Ovanstående betyder alltså till exempel att all nattklubbsverksamhet även fortsatt (om förslaget antas i sin nuvarande form) kommer att behöva söka tillstånd. Förslaget innehåller dock även vissa lättnader. 

Utredaren Pia Cedermark skriver nämligen vidare:

Mindre danstillställningar som äger rum inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet bör falla utanför tillståndskravet. En förutsättning för detta bör vara att danstillställningen inte medför något behov av särskilda åtgärder för att ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas. Inslaget av dans får inte heller medföra att verksamheten byter huvudfokus och övergår i något som är att likställa med en nattklubb eller därmed jämförlig verksamhet”.

Utredningen är i skrivande stund utsänd på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter.  Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.

Obs! Stöd gärna bloggen via Patreon och gilla/följ på FacebookInstagram och Twitter.

Tips: två panelsamtal om Stockholms nattliv – dåtid, nutid och framtid

Under denna vecka arrangeras två intressanta panelsamtal om Stockholms nattliv.

  • Den 12 september (onsdag) arrangerar det nybildade Nattrådet (mer om det inom en snar framtid) en paneldiskussion om Stockholmsnatten. Här deltar bland annat politiker, arrangörer och en representant från Polisen.
  • Den 15 september (lördag) arrangeras ett samtal med rubriken ”Rave: första vågen” på Scandinavian Music Expo i Nacka Strand. Här diskuterar ett antal klubb-pionjärer vad som hände när ravekulturen kom till Sverige i slutet av 80-talet och i början av 90-talet.

Obs! Stöd gärna bloggen via Patreon och gilla/följ på FacebookInstagram och Twitter.

Partierna: Fler klubbar ska stänga senare

Flera av Stockholms partier tycker att fler klubbar i stan borde ha öppet längre. Nattborgmästare, utnyttja stans brofästen och bättre lokalplanering är några andra av förslagen som politikerna har för att stans klubbliv ska utvecklas.

Kolla in min enkät på Allt om Stockholm genom att klicka här!

Obs! Stöd gärna bloggen via Patreon och gilla/följ på FacebookInstagram och Twitter.

Här vill nöjesprofilerna öppna nya klubbar

Festa under stjärnorna på Långholmen, dansa loss i Riksdagshuset eller upplev ett pampigt party på Nationalmuseum. Så ser visionerna ut när några av stans klubb- och nöjesprofiler får tycka till om huvudstadens nattliv.

Läs min artikel på Allt om Stockholm genom att klicka här!

Obs! Stöd gärna bloggen via Patreon och gilla/följ på FacebookInstagram och Twitter.

© 2024 Klubbliv

Tema av Anders NorénUpp ↑